Tid kan inte köpas

Och som vanligt får jag inte plats med någonting. Och så gör jag ingenting
men hinner aldrig något och gör hur mycket som helst.

Paradoxalt. Tiden är ju bara en illusion, så varför valde man då 24h på ett dygn
och så blev det ändå asymmetrisk så vi blev belönade med skottår och straffade
med förvirring om det var i år eller nästa år. Var fjärde år.

Och om man en gång kom på att 1h var 60 min, 24h var ett dygn och att vid 18 år så
var man vuxen, då skulle man ju kunna ändra allt det där. Vi ändrar ju allt annat hux-
flux, och alla vill ju oftast ha mer tid. Varför inte göra om ett dygn till t.ex. 30h?
Eller tappar vi våra skottår då?

Your footprints

Write your comment here, sugar:

Name:
Oh Please, remember me...

E-mail: (It'll be our little secret)

Your own perfect little world of blogs:

Last but not least; comment here:

.
RSS 2.0